Vill bara skryta lite om vädret här nere. Hela veckan har det varit sol, varmt och underbart. Igår hade vi ledigt och åkte tåg 10 min bort till Villefranche-sur-mer och solade på deras strand. Det såg ut såhär:
(Jag såg ingenting när jag tog fotona följaktligen var det inte meningen att få med varken mitt finger eller den stackars ovetande britten. Orutinerat av mig.)
Jag fick till och med lite färg! Det var helt otroligt tyckte Fanny, särskilt med tanke på att jag solade mellan 14-16 indränkt i 50 spf. Inte särskilt otroligt tyckte jag, som har levt med superkänslig vikingahy i snart 21 år (tack pappa).
Imorgon bär det av i ottan till Saorge, någon slags bergsby. Håller tummarna för att yr för en gångs skull har rätt och att det inte regnar. Om man har riktigt tur kanske det till och med finns sol och en chans att ta sig ett steg närmre ljusbeige! Hoppas.
Jag ÄR så trött. Nu är det som att allt är klart, fonetikprovet och ordbildning lämnades in förra veckan, och Versaillesföredraget gick av stapeln idag. Det är såklart inte sant, vi ska läsa ut en bok till nästa tisdag som jag inte ens har bläddrat i, men det känns av någon anledning inte lika blodigt. Men jag är så trött. Hela dagens energi gick åt till att vara nervös innan föredraget, att vara nervös under föredraget och sen ha en adrenalinkick efter föredraget. När jag kom hem somnade jag sittandes i soffan. Men då var det bara att skärpa sig, dra med sig Agneta, vår älskade dramaten, och gå till Carrefour och veckohandla.
Nu är vi äntligen hemma och jag är så trött, vi ska göra asgod mat, kanske kolla på ett avsnitt av vadsomhelst och sen gå ut och öla med några i klassen. Det gjorde vi igår också ifs, men det var inte riktigt samma sak, då var det onsdag och Quiz Night på the Snug och Quiz Night är heligt.
Men nu ska jag göra något åt min trötthet.
(Eftersom jag aldrig lägger upp några bilder på mig, och inte har någon annan bild för detta inlägg så laddar jag upp en bild på mig från när mamma var här. Njut!)
Har börjat fundera på mitt hår igen vilket brukar ske sådär med lagom jämna mellanrum. Ska jag verkligen fortsätta ha långt hår? Färgen är inget att göra åt, den kommer jag fortsätta med forever and ever. Men en riktigt mysig sådär smårufsig page, skulle det vara något?
Jag vände mig till mina favorittvserier för att hitta snygga hårförebilder.
Snyggt, eller hur!
Problem 1 är väl att mitt hår inte är sådär härligt självlockigt och perfekt som deras, och problem 2 är att ifall det blir fult så blir det till att gå under jorden några år medan det växer tillbaka.
Det tog ungefär en kvart innan jag insåg att det här med plugg och sol inte riktigt gick ihop, gjorde ett val, och hämtade lite lakan och en madrass, slängde på mig en bikini och la mig ute i solen och lyssnade på P3 dokumentärer. Efter ca 10 minuter joinade Rebecca mig. Efter 2 timmar kom Erica och hade med sig Orangina och vi hade det riktigt trevligt. Men sen var det ju tvunget att komma en surtant med två generationer ättlingar och säga åt oss på skarpen att detta minsann var en passage, inte en allmän plats för solande unga flickor, och hålla för ögonen på sin tvååriga dotterson och muttra att han var på tok för ung för denna syn.
Bra för studierna, sämre för grannsämjan. Och "brännan".
Kom hem från dagens träningspass för en timme sen och sitter nu i solen i bara linne och shorts och pluggar Versailles inför mitt föredrag. Eftersom jag vill spara pengar och tid men ändå inte sitta hemma i mörkret kompromissade jag med mig själv (vuxet Clara) och satte mig på plattformen utanför lägenhet. Har med mig en liten vadderad furustol så jag har det rätt bekvämt. Och eftersom det är så nära hemmet funkar internet också. Dubbelscore!
Det här inlägget är dedicerat till min självutnämnda toppläsare Aso. Jag är ledsen, jag har varit hopplöst upptagen (typ) och därför inte uppdaterat min blogg. Jag vet, det finns inga ursäkter, men jag försöker gärna komma på några ändå.
I tisdags hade vi fonetikprov, i onsdags skulle vi lämna in en Hansuppgift och i torsdags kom mamma och hälsade på. Jag förvarnade henne att jag hade mycket att göra men vi hann ändå äta middag varje kväll, och på lördagen tog jag med henne på en liten utflykt på la colline. Hon verkade mycket nöjd, trots att det var lite blåsigt på fredagen, och på söndagen kunde man ändå konstatera att hon mörknat några nyanser under helgen. Själv har jag samma nyans av likvit som jag kommer behålla sommaren ut.
Just nu pågår förberedelserna inför mitt föredrag nummer två som kommer handla om Versailles. Det är faktiskt rätt spännande, jag gillar ju gamla byggnader och sånt så det passar mig perfekt. Sökte igenom min dator och hittade att Versailles var nämnt i flera av mina pdf:er från konstvetenskapen, bland annat i en som handlade om den fantastiske franska matematikern fader Sébastien Truchet som utöver att uppfinna ett berömt kakelmönster, och det optimala typsnittet Romain de Roi även utvecklade en maskin för att gräva upp och frakta fullvuxna träd som användes till Versailles-trädgården. Sånt här får mina nördhjul att snurra på högvarv.
(Truchets berömda kakelmönster)
Utöver detta har vi nu hunnit träna tre gånger på vårt nya gym. Jag klagade lite på min gymdisciplin för Anastasia, och hon försökte locka mig med att om jag klarade att göra 3 x 10 reps på en maskin skulle jag hitta 5 euro på gatan idag (hon vet hur mycket jag älskar att hitta pengar), och några timmar senare när jag gick hem från ett café med Rebecca så låg ett 2 euromynt och glänste mot mig där på gatan! Jag blev nästan lite troende.
Idag efter skolan (vi hade civ&langue och det handlade om renässans - höll på att svämma över av konstgrejer jag ville men inte kunde berätta) gick jag och ett gäng tjejer från klassen och tog tag i vår hälsa - vi köpte gymkort! Det här är ett stort steg i våra liv! I Nice är träning svajndyrt, några har kommit undan med att betala 300 euro för 4 månader, och det ses som billigt. Så när Anastasia hittade ett erbjudande på nätet om 1 månad för 25 euro så tappade vi fullständigt hakan! Det slutade med att sex tjejer hoppade på erbjudandet om en månad på gymmet Keep Cool och utforskade vårt nya hängställe! Ligger dessutom optimalt, mellan skolan och hemmet och stan. Parfait!
Det var Open Mic på the Snug och jag tog tillfället i akt att loopa lite.
Publiken på the Snug (80 % klasskompisar).
Onsdag
Klassen, David och jag besökte konstbyn St-Paul-de-Vence.
Tack vare Davids superskillz vann vi en superfrän ostbricka på the Snugs Quiznight.
Torsdag
Jag och David gick uppför Cimiezbacken på konstpromenad och besökte både Chagall- och Matissemuséet.
Vi gick även upp till kyrkogården på toppen av Cimiezkullen och besökte Matisse grav.
Fredag
Vi åkte till vackra Villefranche-sur-mer.
Villefranches gamla 1500-talskastell hittade vi till min glädje en massa (gratis-)muséer som vi passade på att kika på.
Lördag
Finns inga bilder men på dagen chillade vi i Nice på en sushirestaurang och på stranden och på kvällen gick vi på inflyttningsfest hos Agnes och hennes colocs.
Söndag
Jag lämnade David på bussen till flygplatsen, gick hem och var bakis, pluggade och hade en allmänt dålig dag. Det regnade också.
Annars har veckan varit helt fantastisk. Och det var helt otroligt hur vi lyckades undvika den franska matkulturen totalt. Vi åt turkiskt, brittiskt, amerikanskt, japanskt, mexikanskt, indiskt och afghanskt.
Det är svårt att hinna med att blogga för David är här och hälsar på och det händer så mycket hela tiden. Men här kommer en kortfattad sammanfattning av vad som hänt sen sist.
Måndag:
Jag hade ett fantastiskt gig på the Snugs Open Mic-premiär. Ungefär sju akter spelade och sjöng, och tillochmed en kille från klassen sprang hem för att hämta sin gitarr och gjorde succé. En otroligt härlig kväll.
Tisdag:
Efter att jag hämtat David på flygplatsen skulle vi ta en powernap eftersom David hade varit uppe hela natten och skrivit viktiga pm och artiklar och posters och gud vet vad. Den korta 30-minutersnappen blev dock 2,5 timme, så när vi vaknade var det bara att börja att tänka på mat, och vi gick ner till Quick (snabbmatsrestaurang) som ligger precis bredvid hotellet och fick dubbelt så mycket mat än vad vi tänkt oss. Sen ville jag visa kullen, för jag kunde föreställa mig hur fint det skulle vara i skymningen (när blev jag romantisk?) och det var verkligen otroligt vackert att titta ut över Nice med all belysning och havet osv. Kullen hade inga lampor själv, vilket var lite oroväckande, och i mörkret stötte vi på både råttor och en ensam man som spelade mungiga. När vi gick ner för trapporna insåg vi dock att dom hade låst de 4 meter höga grindarna in till kullen, och därmed såklart även ut från kullen. Paniken började sprida sig i Claras mage. Alla tre utgångar var låsta, och fransmännen som stod utanför bara ryckte på axlarna och sa "C'est fermé." Vi lyckades hitta ett gäng franska ungdomar som gick bärandes på en didgeridoo och tillsammans började kampen med att hitta ut. När vi följde bilvägen ner från kullen mötte vi en securitybil, och den hade öppnat bilgrinden längs ner på vägen och då kunde vi äntligen komma ut. Liberté! Sen gick vi och tog en drink på distilleriet.
Onsdag:
Igår skulle klassen på utflykt till den pittoreska konstnärsbyn St Paul de Vence och David fick såklart följa med. Man lär sig mycket om sig själv på sådana resor, och jag lärde mig att jag lätt blir åksjuk och har svårt att klara av en slingrande busstur sittandes baklänges på solsidan av bussen. Herregud vad nära det var en vomering. Men när vi kom fram mötte vi en otrolig pittoresk liten medeltidsby där både Picasso och Chagall hängt under några år. Efter att ha irrat runt i 28 gradig sommarvärme hittade vi ett jättefint café precis innan bussturen hem. Såhär såg det ut:
(obs, Majas bilder, jag har inte ens frågat om jag får ta dom, men jag bara antog att jag fick. Förlåt Maja!)
Sen var det dags att åka buss hem, ta en snabb powernap innan the Snugs popquiz där vi tack vare Davids superkraft "enorm allmänbildning" kom trea!!!
Vilken plugghelg det här har varit! Efter springturen imorse gick vi till vårt stammisställe Café Marche för att prova deras brunch! Man kunde välja mellan brunch salé eller sucré (salt eller söt), och nyttiga som vi var, och lite skamsna över gårdagens nutellacrèpesmiddag, valde vi salé. Man fick en massa val, vilken varm dryck man ville ha, vilken juice, om man ville ha soppa eller macka, och hur man ville ha sina ägg. Jag valde cappuccino, bananjuice, någon slags grönsakssoppa och äggröra. Såhär trevligt såg det ut:
Sen stannade jag, Matilda och Agnes i några timmar och pluggade/skissade/bläddrade i Vogue.
Efter denna väldigt detaljerade beskrivning av min förmiddag, så kan jag gå vidare med att kortfattat beskriva min kväll: Henna. Jag har märkt att det är väldigt bökigt att henna håret när
1. Varken torktumlarfunktionen eller centrifugen i tvättmaskinen fungerar.
2. Alla handdukar är nytvättade.
3. Duschavrinningen inte funkar och man får försöka skölja ur hennageggan med lägsta möjliga flöde för att inte orsaka en mörkbrun hennasjö i hela badrummet.
Imorgon kväll ska jag spela på en liten brittisk pub som heter the Snug i gamla stan. Dom har Open Mic-kväll för första gången så jag tänkte passa på att spela dels för att jag måste öva, och dels för att se om det skulle kunna leda till något ytterligare. Drömmen vore ju att få spela på något lite bättre ställe med chans på gage, eller åtminstone en öl. Vi får se hur det går. Lite nervöst är det faktiskt!
Igår så hade vi pluggdagen nr uno, då vi började med ett besök på Café Marche i ca fyra timmar. Jag kom oväntat nog dit först (10.30) och sedan droppade Agnes, Matilda, Erica och Rebecca in en efter en. Konstigt nog fick jag sjukt mycket gjort. Vid två gick de andra för att handla och laga mat. Jag satt kvar ett tag, eftersom jag kände på mig att jag inte skulle tillföra något. Då jag inte fick tag på någon av deras mobiler för att checka läget gick jag en liten promenad i gamla stan och satte mig sen vid havet.
Sen ringde de upp mig och jag fick äta den godaste haricots verts avec lardon och pocherat ägg någonsin (det må ha varit första gången, men ändå!).
Sedan tog vi ett krafttag och gick till bibblan och fick lite mer gjort. På kvällen tog vi ett glas vin på the Snug med i stort sett hela klassen. Mycket trevligt.
Imorse provade vi, som förra inlägget kanske indikerade, Bikram Yoga för första gången i våra liv. Det var en helt bisarr upplevelse. Luften var 45 grader varm, instruktören såg ut som en fransk Steve Carell, vi gjorde i stort sett ingenting men det var ändå skitjobbigt. Jag försökte räkna ut min puls och kom upp i 240, jag svettades på ställen jag inte trodde man kunde svettas på, vägen hem var dubbelt så lång, och backen upp till lägenheten trippelt så brant. Sen skulle vi tillbaka till biblioteket och plugga, det gick ju halvbra. På kvällen kom ett stort gäng hem till oss och mös framför svtplays hackiga livesändning av Melodifestivalen. Rätt låt vann!
Ikväll har jag, Anastasia, Rebecca, Malin och hennes pojkvän varit på Cirque du Soleils show Alegria och herregud vad häftigt det var. Jag har aldrig sett mig själv som en "cirkustjej" men jag satt och skrattade högljutt av clownerna, höll för munnen av skräck när akrobaterna hoppade utan säkerhetslina och var fascinerad av hela alltet. Jag har nog inte gapat såhär mycket under en föreställning som när jag blev bjuden på Wallmans Salonger dagen efter min 11-års dag. Eller möjligtvis när Björn Ranelid gick vidare till final, men det här var på ett helt annat sätt. Jag kan inte beskriva det. Kläderna var häftiga, clownerna var svinroliga, fadosångerskan var sjukt bra, dansarna, akrobaterna, miljöerna, musiken, ljussättningen. Asså! Det var så bra! Cirkus Cirkör on LSD.
Vi var ute i solen och sprang på morgonen. När vi gjorde våra sit- och pushups på gräsmattan högst upp på kullen bredvid två frisbeekastande killar kom deras västbeklädda pudel om och om igen med orange puck som han ville att Rebecca skulle kasta. Vi tänkte Ahmenååh hundtricket, gammalt, uttjatat, och ingen gör det ändå lika bra som Alexander Skarsgård. Men de försökte inte alls flörta, utan fick med huvudet mellan benen hämta tillbaka deras lekglada hund. Vi tänkte Aha det finns alltså fransmän som inte är äckliga. Sedan sprang vi hem.
Efter att ha stängt in oss på Rebeccas rum med mat, choklad och top model Sverige för att städerskan hade invaderat vardagsrummet, skulle vi ta oss ner på stan för pluggfik. Utanför boulangeriet där vi skulle köpa lite på-vägen-snacks mötte vi två sjuttonåriga småpojkar som täckte hela den smala trottoaren och sa stopp ni kommer inte förbi om ni inte ger oss en puss. Vi tänkte Där försvann det hoppet, och svarade med ett alltför artigt Non s'il vous plaît.
Här är tre bilder från vårt pluggfik. Först var vi på vårt jättemysiga och trevliga favoritcafé i gamla stan.
När det stängde gick vi vidare till Destilleriet, som också är mysigt, men kanske inte lika trevligt och studentvänligt, men det får gå.
Ikväll ska Anastasia, Rebecca och några till från klassen gå på the Artist som jag redan har sett. Jag kommer därför ha hela huset för mig själv och ska passa på att skypa, öva AS-reportoar, repa loopar och göra en välbehövd dammsugning i mitt rum.
Tar tillbaka allt. De nya amerikanerna är sjukt trevliga! Är det något fel på det landet? Varför har alla amerikaner social skills i klass med Filip och Fredriks?
Imorse sa vi hej då till vår couchsurfare Annie. Hon har varit helt fantastiskt underbart trevlig, och vi hoppas vi kan hälsa på henne i Seattle, Washington (aka Twilightstaten). När vi kom hem trötta och hungriga från skolan igår satt hon hemma vid matbordet och väntade på oss med nyköpt olivbröd, äpple och finost. Så himla gulligt! Vi tackade henne genom att sega oss på morgonen så att hon missade sitt tåg till Barcelona. Tack vare oss så får hon spendera natten i Toulouse innan hon tar 06-tåget till Spanien. Sjysst va!
Nu har vi bäddat för ytterligare två amerikaner som ska surfa lite här inatt. De är redan en timme försenade och vi är sådär halvpeppa på att träffa nya människor egentligen, men vi har laddat med tacochips, vin och guacamole för att kompensera vår oentusiasm.
För någon vecka sedan hade vi en snigel på vår blomma, igår såg vi en stor citrussnigel på citronfestivalen i Menton, och idag använde Nicole såklart en uppgift om sniglar på grammatiklektionen. Vi fick läsa en artikel saxad ur Nice Matin från oktober 2000 som handlade om att man var tvungen att stänga av några flygbanor på flygplatsen i Nice pga att den var täckt av hundratusentals sniglar. Mysigt. Det tog 5,5 timmar att städa bort fem kubikmeter sniglar. Men det brukar inte hända så ofta sa hon, bara när det regnar, vilket det sällan gör här.
Efter lektionen började det regna och det har fortfarande inte slutat.
Annie hade lagt upp några fina bilder på Facebook med lite mer människor i som jag fick tillåtelse att dela med omvärlden på min enligt
mig "very famous" blogg.
Här är en bild på Rebecca, Annie, Anastasia och mig framför Eiffeltornet.
Och detta är Rebecka, Hanna, Rebecca och Anastasia när de såg fyrverkeriet. Fantastiskt.
I förrigår kom vår amerikanska Couch-surfer Annie hit, och igår skulle vi ta henne med på Citrusfestivalen i Menton, precis vid den italienska gränsen. Efter att ha trängts ihjäl på tåget med alla pensionärer som också ville se citrus och därmed stått fast i en timme på grund av för tungt tåg, så rullade vi in i citronernas högborg.
Efter en strategisk lunch gick vi genom grindarna in till citron- och apelsinskulpturerna. Temat var att citrusmonumenten skulle symbolisera olika regioner i Frankrike, och såg bland annat ut såhär:
...såhär...
...och såhär.
Sen gick vi vidare för att se citruskarnevalen. Vi tackade vår lyckliga stjärna för att alla tanter och gubbar i Frankrike och Italien är under 160, och såg ändå ganska bra.
Det var väldigt häftiga saker, sambaband, flaggkastare, gubbar på styltor, opera, även om vissa karnevalsinslag bara var ett stort Pourquoi, som t.ex. den gigantiska citronsnigeln.
När karnevalen var färdig satte vi oss och tog en bit citronpaj och passade på att gå på Mentons andra stora pensionärsevent - Orkidéfestivalen.
När vi kom tillbaka till Nice satte vi oss på en restaurang och inväntade le grand fin på Nice egen sportkarneval som pågått i några veckor. Det var tusentalsmänniskor som täckte hela Promenade des Anglais samt stranden för att se karnevalkungen eldas upp och se det magnifika fyrverkeriet som sköts upp från fem synkade flottar på havet. Helt sjukt.
